Det var lite svårt att se hur många plantor det var men det skulle snart min kära mor, som var på besök just då, råda bot på. Hon greppade dynggrepen och gav sig genast i kasst med uppgiften.
Men så upptäckte hon något underligt...Alla, som vi trodde, små plantor visade sig vara en enda stor planta, och den hade liksom bildat en nätverk av blast som stack upp lite här och där i komposten. Inte kunde väl en sån jätte ha några dugliga potäter kvar tänkte vi, men vi måste ju ändå kika efter...
Och kolla här!
Ifrån en enda gammal potatis som jag slängde ut förra hösten fick jag inte mindre än en nästan full Konsumpåse med helt perfekta och helt oskadda Asterixpotäter. Min favoritsort!
För övrigt har jag tagit det väldigt lugnt under veckan. Jag har pysslat lite här hemma och samlat lite saker från skogen som man behöver så här när kylan börjar komma.
Fönsterlav är både vackert och väl behövt nu när innerfönstrena ska in.
Ulleternellerna som jag skördade för ett tag sedan har nu torkat men deras stjälkar är fortfarande böjbara och därför passade jag och Shiro på att binda en krans utav dem. Vi gjorde på samma sätt som när man gör maskroskransar, alltså helt utan tråd.
Kram, Matilda♥
4 kommentarer:
Snacka om "lycko-kast" *vitsigt värre*
när du slängde ut de där överblivna potatisarna.
Det är så gott med egen potatis.
Idag har vi suttit vid kvarnen och druckit kaffe i medhavd termos och njutit av vattnet och atmosfären i Brunsberg. Tänkte på dig lite extra då....
Ha det fint!
Kramar Mia
Vilket lyckat "bortkast".......envisa små potäter.
Hur går det för Gustav i hans nya hem? Är lite nyfiken på om husse o katt har funnit varandra.
Må så gott;
Ia
Lyckat! :)
Hoppas din vecka har börjat bra!
Trevlig tisdagkväll!
Kram Sirpa
Vilken skörd från en enda sättpotatis (eller snarare kastpotatis)!
Även i vårt potatisland ser skörden ut att bli bra. Roligt och GOTT.
Eternellkransen ser mycket fin ut, synd att man inte sådde några...
Något att tänka på till nästa år.
Skicka en kommentar