Skator, skyltar och gamla kärror

Idag kom äntligen den gamla dyngkärran på plats ute vid stora vägen! Det var ett himla ståhej för att lyckas få dit den, men nu står den som sagt där den ska. På kärran ska det nu byggas en enkel ställning och på den ställningen ska jag ha mina skyltar. Skyltarna har jag tillverkat själv av hopspikade plankor, vit färg och svart textningsfärg. Inte helt perfekta men de duger!

I övrigt har veckan bjudit på mycket blandade upplevelser.

För tre dagar sedan bestämde sig en hel skatfamilj med 10-15 ungar för att min trädgård var ypperlig för övningsflygning. De söta små ungarna satt runtomkring mig i buskar, gräs, träd och på stenar. De kraxade hest och försökte förgäves flyga upp till sina föräldrar i den höga björken.

Det fanns bara ett problem, Matildas katter. Tänk er vilken brakmåltid katterna måste ha sett framför sig när de såg ett tiotal studsande fjäderbollar mitt på gården och gissa om jag fick fart när jag såg vad de tänkte göra. Jag sprang som en jojjo mellan de små skatorna samtidigt som jag försökte jaga bort mina rovdjur till katter. Till slut insåg jag att kampen var förlorad och att jag måste komma på en annan lösning. Jag grabbade tag i den värsta jägaren, Lillan, och burade in henne i stugan, satte hönsnät för kattluckan och gick sedan ut för att ta hand om resten av mitt håriga gäng. Som tur var är de inte lika jaktgalna som Lillan och så snart hon var ute ur leken bleknade även deras intresse.

De små skatungarna stod utspridda i trädgården och hyperventlierade efter den skräckfyllda upplevelsen men när det gått någon timme hade samtliga återförenats under en lönn och några timmar senare hade de lärt sig att flyga! Fantastiskt!

Tuppen och hönorna sover i solen.

I övrigt håller jag på att mata in två vildkatter som jag ska fånga. Gustav och Patrik heter de och så fort jag får tag i dem ska jag åka in till veterinären och kastrera dem. De är helt underbara och så otroligt fina katter. Gustav är röd och förmodligen en sommarkatt som inte varit vild mer än högst några år. Om det skulle vara så att någon av er eller någon ni känner vill ta hand om och kan ge Gustav ett riktigt bra hem så hör mer än gärna av er! Han vill leka och gosa och ha ett hem att komma till, det märks så väl. (jag står för kastreringen)

Patrik han kan nog aldrig bo i ett hus, men han kan iaf få ha det bra så länge han lever, så jag fortsätter att mata honom. (Bilder på katterna kommer längre fram.)

Jag har skrapat bort mossa och lav från det gamla äppelträdet under veckan.

Hoppas alla mår bra i den härliga sommarvärmen.♥

Kram, Matilda.