tisdag 25 maj 2010

I wanna lay you down in a bed of roses...

...säger jag och nynnar vidare på den gamla Bon Jovi hiten samtidigt som jag spatserar runt bland mina maskrosor. Jag har börjar gilla färgen gult och jag kan inte låta bli att tycka att min gräsmatta ser så oerhört mycket gladare ut än mina grannars gräsmattor just nu. 

 
Mitt i det stora guldfärgade havet stöter jag på en tupp och ett gäng hönor som även de verkar uppskatta gårdens storslagna blomsterprakt.

De skrockar och kuttrar lyckligt samtidigt som de noggrant väljer ut de allra finaste maskrosbladen att smaka på. Runtomkring oss springer katter som förvandlas till farliga tigrar i det höga gräset och i dammen simmar små ödlor och grodor.



Anledningen till min lilla odyssé var egentligen att min gräsklippare inte ville starta. Jag hade dragit i den där nedrans gräsklipparsladden/snöret till dess att det kändes som om armen skulle gå av, men gräsklipparen den gav inte ens ifrån sig en suck.

Full av ilska och irritation över alla grannars välansade golfbanor gick jag så ut på min gräsmatta med en lie. Jag tänkte att "kunde de förr, så kan jag nu!". Tänkte var ordet, för efter tio slag med lien var det enda som jag hade åstadkommit en sån där mystisk cirkel som de brukar hitta på fälten i USA. En sån där landningsbana för utomjordingar ni vet. En stor cirkel med liggande gräs alltså.

När läget är sådant finns det bara en sak att göra- gilla läget.
Alltså gillar jag härmed: högt gräs, miljoners miljoner maskrosor, färgen gult, att djuren kan söka skydd i det höga gräset, att marken här hemma är så bördig och sist men inte minst, att jag slipper klippa gräset!

Många kramar

Matilda


10 kommentarer:

tindripindri sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
tindripindri sa...

så underbar fin! tuppen är för stilig.. ha det skönt! kram..

Rummet för välbefinnande sa...

Åhhh Matilda, vilket fantastiskt inlägg......
Du skriver så jag blir alldeles förtrollad, också får du mig att le. Dels för din goa humor, men sen även för att du är tillbaka.
Ha en fin dag nu, och njut av din bördiga gräsmatta!
Kram Mia

Sussi sa...

Vilket härligt inlägg! Och vilka fantastiska bilder, gillar verkligen tuppen!
Se det positiva i situationen...nu får dina grannar något att undra över...cirklar på ängen...vem vet, lokalpressen kanske dyker upp och gör reportage, och du blir kändis på kuppen!
Kram
Sussi

Geta sa...

Hej! Hittade din blogg för ett tag sedan. När jag tittade in idag så insåg jag att din syster Johanna och jag måste ha gått i samma klass. Hittade hennes blogg, men hon verkade inte vara så aktiv. Du får gärna berätta för henna om mig. Jag heter Agneta och bodde i Byn.

Susanne sa...

haloj ha ha ödet är roligt vi har 4 gräsklippare hemma just nu och knapt någon gräsmatta...svärmor sålde sitt hus nyss vi hade två fick två till... synd att du borså långt bort..
troliga felet på din gräsklippare är att det var kvar fjolårets bensin den är inte miljö vänlig för motorerna,,, blir gegga av den....
har du ingen snäll mäniska som kan laga den åt dig troligen enkelt ....

Marieberg sa...

Å så vackert gräsmatta och fylld med godsaker till djuren dessutom. Vilket paradis så där borde alla djur få ha det.
Hönsen med sin tupp är verkligen vackra som en tavla där i grönskan - svensk sommaridyll.

Ett gott råd från mig:
Sälj gräsklipparen ;-)

Anonym sa...

Hahaha sambon din hadde mycket att säga om eran gräsklippare och även gräsmattor i almänhet. Jag tror chansen är god att han köper en cement blandare istället för att fixa gräsklipparen lol

Linus

Skogsfrun... sa...

ser jättemysigt ut!
vilka fina hönor o tuppen ser allt stolt ut ;)

Nä, lie är nog inget för klena mig heller. än dock väldigt bra för botanisk mångfald. alldels för få ängar finns kvar...

Ha det fint!
Kram pernilla

Beatrice sa...

Hej Matilda!

Vilket underbart inlägg med alla vackra sommarbilder :-). Jag tyckte speciellt mycket om den bilden med hönorna och tuppen, den ser så idyllisk och somrig ut!

Du gjorde det bra som tog fram lien, men när jag ser bilderna tycker jag nästan att gräsmattan borde få vara som den är nu. Det är som att du har miljoner små solar i gräsmattan :-).

Många kramar till dig
Beatrice